Dans & rörelse

PILTRÄDETS FÖRSKOLA- Den ”dansande” förskolan

Varför har vi dans och rörelse på förskolan?

Det är jättebra att det finns många olika dansalternativ för barn i Västerås. Men alla har inte möjligheten att gå på dessa aktiviteter på fritiden, och bl.a. därför vill vi ge den möjligheten på förskolan, där barnen vistas dagligen. Men också för att vi anser att dansen ska ha en stor plats i verksamheten. De yngsta barnen har dagligen någon form av rörelseaktivitet i samlingarna. De äldre barnen likaså, men går också varje måndag till Pilträdsskolans stora och fräscha gymnastiksal. Vi inleder varje idrottstillfälle med en längre eller kortare danslektion. Alla vi som arbetar på förskolan anser att rörelse är viktigt för barnens utveckling. Många av oss är dessutom dansare, danslärare eller gymnaster och kan på så sätt använda vår kompetens till att dansa i förskolan.

Dansen är ett sätt att hjälpa barnen att utveckla sin kroppsuppfattning, och att lära känna sin kropp är ju en förutsättning för att också kunna lära känna sig själv. Detta är också ett av våra uppdrag på förskolan. Vi har förskolans läroplan i bakhuvudet när vi har våra danslektioner. Vi ska jobba efter att barnen utvecklas språkligt, matematiskt, emotionellt, socialt och perceptionellt (uppfattningsförmågan genom olika sinnen). Allt detta kan främjas med hjälp av dansen som verktyg. Medvetet planerar vi rörelserna och musiken för att träna upp barnens olika utvecklingsområden. Detta i kombination med att barnen har roligt och på ett lekfullt sätt lockas till att röra på sin kropp, vilket också kan ses ur en hälsosam aspekt.

Snurrar och hopp: Stimulerar det vestibulära systemet (balanssinnet), som hjälper hjärnan att organisera och bearbeta sinnesintryck. Balansen tränas också i olika övningar då vi står på ett ben, går på olika sätt som exempelvis djur m.m.

Härmning: Kan upplevas som negativt då man anser att barnen borde kunna ”hitta på eget”. Men att härma är naturligt för barn. I nästan alla danser härmar barnen läraren eller varandra. Detta övar bl.a. upp deras imitationsförmåga och kan även fungera som en viktig faktor till stimulans av fantasin.

Rekvisita: (Ex sjalar, tyger) Dessa kan användas för att träna handmotorriken, öga-hand-kordinationen, den kinestetiska perceptionen. För många barn kan det även vara tryggt att få ”hålla” i någonting då det kan hjälpa dem att hitta rörelseidéer vid exempelvis improvisation. På så vis tränas även deras improvisationsförmåga upp. En bra perceptionsövning får barnen även när vi använder stora tygskynken som vi rör oss på eller under på olika sätt.

Rumsuppfattning: I danserna förekommer olika placeringar såsom ring, rader, huller om buller. Detta gör att barnen får en rumsuppfattning som är viktigt för att kunna orientera sig i rummet både nu och i framtiden. Det är viktigt att kunna förstå, använda och utbyta information om var i rummet man befinner sig i förhållande till omgivningen. Barnens erfarenheter av rumsuppfattning hjälper dem att bedöma avstånd och riktningar.

Begrepp och matematik: Ofta förekommer låtar med olika begrepp t.ex. upp, ner, sidan, framför, bakom, stor, liten etc., vilket tränar barnens språk- och matematikförmåga. Omedvetet lär sig barnen hela tiden nya begrepp och räknar till musiken, samtidigt som de har roligt och får röra på sig. Att ex. göra sig stor eller liten, nämna kroppsdelarna vid deras rätta namn, gör att barnen också lär känna sin kropp och likaså blir språket och matematiken en naturlig del i dansen. Ett bra ordspråk är att det som lärs med kroppen stannar i knoppen!

Avslappning: Varje lektion avslutar vi med avslappning. Till denna är det viktigt att spela lugn musik då det hjälper kroppen att slappna av. Dessutom kan detta väcka ett lugnt tillstånd av avslappnad koncentration som gör en mycket mottaglig för att inhämta ny information och kunskap. För att även ge barnen ömsint och fysisk beröring sveper vi sjalar på barnen eller masserar dem.

DÄRFÖR VILL VI DANSA!

Källa: Att känna rörelser, (Sjöstesdt-Edelsholm, E). Barns rätt att utvecklas, (Ellneby, Y). Rörelselek, (Mellberg, B-M).